Gammal skåpmat har premiär den 9/1 2013

I dessa tider av tv-premiärer, slog det mig när jag studerade morgondagens tv-tablå, att allting inte står helt rätt till i tv-landet Sverige. Trots att tv-marknaden har utvecklats i positiv riktning på senare tid är mycket av det som sänds gammal skåpmat.

Första pris i skåpmatsligan får TV4. Det är mer regel än undantag att kanalen dammar av gamla format och gör nya versioner av dem. Robinson, Fångarna på fortet, Gladiatorerna och nu senast Farmen, är bara några exempel och jag kan bara beklaga att publiken köper detta. Imorgon är det dags igen. Kl. 20.00 visar kanalen Sveriges roligaste klipp. Även om namnet denna gång är nytt är detta bara ytterligare en version av det amerikanska programmet America’s Funniest Home Videos. Är det bara jag som kommer ihåg Låt kameran gå som visades på TV3 under större delen av 90-talet. Det var inte bra då och jag tvivlar starkt på att det kommer att bli bra nu.

[esc_name]

SVT ligger inte långt efter när det gäller gammal skåpmat. Skillnaden är att de aldrig någonsin lägger ner sina gamla format och kl. 20.00 på SVT1 sänds Antikrundan som har 24 år på nacken. Finns det fortfarande någon antikvitet som ännu inte varit med i programmet? Kanske dags att fundera på något nytt.

Något jag glatt mig över under hösten är att de svenska tv-kanalerna äntligen börjat förstå att vi svenskar inte vill vänta i månader för att se nya amerikanska tv-serier. C More och HBO har börjat visa sina serier bara en dag efter att programmet visats i USA. SVT har visat Homeland och Kanal 5 Grey’s Anatomy inom en vecka från premiären. Med tanke på detta kan jag bara se det som ett bakslag att Kanal 5 idag börjar visa Person of Interest ett och ett halvt år efter att den börjat visas på CBS. Jag är medveten om att C More har första tjing på serien men detta är löjligt.

Något som också är löjligt är flexibiliteten i de avtal som de svenska tv-bolagen tecknat med de amerikanska produktionsbolagen. Dessa kräver att även redan nedlagda tv-serier sänds. Kl. 21.00 har Last Resort svensk premiär på TV3. Serien som handlar om en kärnvapenbestyckad ubåt som får misstänkta order från sitt huvudkvarter hade en stark pilot men har därefter inte rosat marknaden och det dröjde inte länge innan serien lades ner i USA. Förskona den svenska tv-publiken från detta då ingen kommer att bli glad över en serie som helt säkert inte kommer att få något tillfredsställande slut.

Den svenska tv-publiken förtjänar bättre än detta. Hitta nya intressanta format som ännu inte är gjorda i Sverige. Se även till att vi får se de amerikanska tv-serierna inom rimlig tid efter att de visats i USA och med rimlig menar jag inom en vecka.

Dela / Spara

Schlager här, Schlager där, Schlager everywhere

Det gäller att redan i början avslöja att jag älskar schlager eller Eurovision Song Contest (ESC) som det egentligen heter. Jag har sett varenda ESC sedan jag var 3 år gammal.

Det är också svårt att skriva om ESC utan att använda sig av en himla massa statistik. Jag ska därför inte ens försöka undvika detta.

image
Lys Assia som med låten Refrain vann den allra första ECS år 1956.

Men först lite snabb historia. ESC har pågått i över 50 år och kan delas i tre epoker: Det ursprungliga tävlingen där endast fåtal länder deltog. Poängsystemet var enkel men bidrog samtidigt till att flera länder kunde vinna finalen. Detta har också hänt ett antal gånger. Vilket land skulle arrangera finalen beslutades då av styrelsen för Eurovision. Den andra epoken började i mitten av 70-talet då poängsystemet gjordes helt om och används än idag. Det tredje stora epoken kom i mitten av 90-talet då flera länder i Östeuropa började delta i tävlingen. Sedan dess har inte mindre än 51 länder deltagit minst en gång i ESC.

Den svenska Melodifestivalen med sina deltävlingar har inspirerat Eurovision och i år har majoriteten av deltagarländer delat upp sina nationella tävlingar i mindre delfinaler. Sedan 2004 har även ESC delats upp i kvalomgångar. Detta är förstås också en praktisk lösning då en enda final med över 40 låtar skulle ta inte mindre än 6 timmar.

Sverige var också först med telefonröstning. På det sättet har även allmänheten fått möjlighet att påverka resultatet. Numera är telefonröstning en standard under ESC och endast enstaka länder inte tillåter telefonröstning. Detta bror helt enkelt på ländernas dåliga telefonsystem.

Men nu är det igen dags för hela Europa att dansa, skratta och förundras över ländernas olika musiksmaker. Med över 800 miljoner tittare brukar ESC vara den tredje mest sedda tv-händelsen. Överskuggad endast av OS-invigningen och finalen i fotboll. På tisdag den 19 april kommer också SVT med sitt första avsnitt av ”Inför Eurovision Song Contest” där alla av årets bidrag ska ses, granskas ock kommenteras.

image
Årets ESC hålls i Esprit Arena, Düsseldorf med plats för upp till 54 000 åskådare.

Årets ESC i Düsseldorf kommer innebära saker vi inte sett tidigare. Bland annat den största scenen i Eurovisionens historia. Inte mindre än två förre detta vinnare ska delta i tävlingen. Dana International ska åter representera Israel sedan hennes vinst 1998 och förra årets vinnare, Lena Meyer-Landrut ska åter sjunga för Tyskland. I detta fall så är det första gången sedan 1958 som en vinnare sjunger igen året efter. Att gamla vinnare återvänder till ESC är dock inte ovanligt. Sverige har ju skickat Carola och Charlotte Pirelli/Nilsson till ESC flera gånger. Statistiken håller dock knappas för Danas eller Lenas tur. Endast en person har vunnit ESC två gånger: Johnny Logan. Även för honom tog det 7 år mellan vinsterna. Så lycka till, Lena!

En annan stor nyhet i år är att Italien är tillbaka. Landet har vägrat att delta i ESC sedan 1997 då italienarna tyckte att allt för många länder från Östeuropa var med i ESC. Italien fortsatte dock med sin nationella tävling i San Remo som ingenting har hänt och landets största tv-kanal sände ESC varje år sedan dess. Den interna önskemålet från italienska artister och ESC:s ökade popularitet bland den italienska befolkningen bidrog till att landet är åter med i tävlingen. Italien tillhör också ”The Big Five”. Alltså de fem största länderna i Eurovision som bidrar med mest pengar till organisationen. De andra är Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Spanien. De är också direktkvalificerade till finalen i ESC oavsett placeringen året innan.

Det största frågan är vem vinner årets ESC. Som vanligt är det svårt att förutse vinnaren. Alla har sina åsikter. Från proffsen i branschen till skribenter på tv-bloggar. :) Den mest pålitliga källan just nu är vadslagningsbyråer runt om i Europa. Enligt dessa är Irland, Ryssland och Storbritannien de största favoriterna. (För första gången på länge är varken Malta eller Island med bland top 10.)

Det land som nästan alla tror vinner årets tävling är faktiskt Frankrikes bidrag. Skulle det vara korrekt så kommer Eurovision Song Contest 2011 bli ännu mer historiskt än den just nu är. Frankrike har nämligen inte vunnit finalen i ESC sedan 1977! Amaury Vassili sjunger en pampig operainspirerad låt med en hel orkester i bakgrunden.

Som vanligt är den som väntar till den 14 maj får se.

Till slut en annorlunda fakta om årets tävling. Bulgariens bidrag är faktiskt inte den som vann den nationella tävlingen. Trots massiv kritik har producenterna beslutat att skicka en remixad version av vinnarlåten ”Na inat” till Düsseldorf.

Nedan har du Sveriges bidrag med Eric Saade och här hittar du även en lista på Spotify med tidigare ESC vinnare.

Jesse Heiman, statisten som dyker upp överallt

image
Jesse Heiman (längst till vänster) från det senaste avsnittet av Chuck.

Han är statisten som dyker upp överallt. Det började med att jag noterade honom i Chuck där han har en återkommande statistroll och sedan dess har jag noterat honom nästan varje gång jag slår på tv:n. Vi talar om Jesse Heiman som tack vare sitt karaktäristiska och unga utseende har lyckats bli en av de mest anlitade och uppskattade statisterna i hela Hollywood. Heiman har en mycket gedigen filmografi. Förutom redan nämnda Chuck har han dykt upp i bland annat Glee, Community, Entourage och Heroes samt i filmer som The Social Network, Spiderman, American Pie 2 och den kommande Transformers 3, bara för att nämna några få exempel. Trots att Heiman oftast får roller där han spelar tonåring har han redan hunnit bli 32 år gammal. 

Fenomenet Jesse Heiman har fascinerat mig under en tid och i en diskussionstråd på Reddit.com berättar han själv om sin karriär och livet i Hollywood vilket ger oss en liten inblick i de mindre glamorösa inslagen av filmindustrin. Citaten är ett sammandrag av Heimans egna inlägg i diskussionen.

"Jag registrerad mig för extra arbete hos Central Casting [Redaktörens anmärkning: Central Casting är det ledande företaget för att förmedla statister till Hollywood.] först för elva år sedan. Samma kväll som jag gjort detta arbetade jag med Rat Race och sedan dess har jag haft stadigt arbete. Jag vet inte hur det kommer sig att jag används mer eller blivit mer framgångsrik än andra statister utan det hände bara."  

Det finns flera anledningarna till att Heiman fortsatt att göra statistroller. "Jag gör det för att det är hur jag började som skådespelare. Jag gör det för att bevisa för alla dem som genom åren sagt till mig att jag aldrig skulle kunna vara med på tv eller film, att de haft fel. Jag gör det för att  följa min dröm och för att få arbeta med många av mina idoler." 

"Jag har tjänat tillräckligt för att kunna fortsätta bo i Los Angeles under hela den tid jag arbetat här. Många andra statister arbetar på sidan om som servitörer eller med catering men jag har haft stadigt med arbete som statist för att slippa detta. Jag arbetar oftast två till tre dagar i veckan vilket är mer än tillräckligt för att jag ska få det att gå ihop. Som medlem i skådespelarfacket SAG tjänar jag $139 för åtta timmars arbete plus övertidstillägg samt mat och resor för de dagar jag har jobb."

"Under min tid i Hollywood har jag lärt mig väldigt mycket och jag tror att jag en dag skulle kunna arbeta som regissör eller åtminstone med att överse manus."

Svaga premiärer av Mr. Sunshine och Harry’s Law

image
Skådespelarna i Harry’s Law.

Något jag varit dålig på i denna blogg är att dela med mig av kortare reflektioner och omdömen om det som jag ser på tv. Min ambition har alltid varit att göra recensioner av nya serier men det tar förhållandevis lång tid att skriva dessa vilket allt för ofta leder till att det inte blir något inlägg alls. Att skriva kortare tankar råder bot på detta problem och även om dessa inlägg kommer att ha en lägre ambitionsnivå är det bättre än ingenting, har jag kommit fram till. Självklart kommer jag inte att helt sluta med recensioner utan förhoppningsvis blir detta ett sätt att öka mängden intressanta inlägg på MicTV.

De två nya serier som jag har sett under de två senaste veckorna är komedin Mr. Sunshine på TV3 och Harry’s Law på Kanal 9.

Mr Sunshine

I Mr. Sunshine gör Matthew Perry en återkomst till tv-världen efter det inte helt lyckade försöket i Studio 60 on the Sunset Strip för fem år sedan. TV3 beskriver denna serie på följande sätt:

I Mr Sunshine spelar Perry den krisande 40-åringen Ben Donovan, chef för en idrottsarena i San Diego. I sitt minst sagt varierande jobb stöter han på de mest underliga problem, och inte blir det bättre av att han har en excentrisk och oberäknelig chef samt intima relationer med vackra medarbetare.

Jag hade sett fram emot Mr. Sunshine men de högt uppställda förväntningarna slutade i stor besvikelse. Trots att det är en komedi tror jag inte att jag drog på smilbanden en enda gång. Dialogen är stolpig, handlingen känns hela tiden forcerad och dynamiken mellan skådespelarna är obefintlig. Detta är lite tragiskt då rollistan är gedigen. Förutom Matthew Perry själv återfinns Allison Janney (Vita Huset), Andrea Anders (Joey och Better of Ted) samt James Lesure (Las Vegas). Att i första avsnittet bygga handlingen kring en cirkus som ska uppträda i arenan tyder på dåligt omdöme då många med mig har ett mycket komplicerat förhållande till fenomenet. Det ska mycket till för att clowner och elefanter ska vara roliga. Den slutliga droppen gick för mig när Perrys karaktär Ben Donovan för att få bort isen från hockeyrinken sätter en hord clowner att hacka bort den med hackor av modell tidigt 1920-tal. I den stunden togs mitt beslut att inte fortsätta följa denna serie längre än till det andra avsnittet. Betyg för Mr. Sunshine (avsnitt 101-102): Fx

Mr. Sunshine visas på TV3 torsdagar kl. 20.00.

Harry’s Law

Att jag såg fram emot premiären av Harry’s Law berodde enbart på att Brittany Snow stod på rollistan. Jag har uppskattat hennes skådespelarkunskaper och utseende allt sedan hennes roll som Meg Pryor i det utmärkta dramat American Dreams (Drömmarnas tid) för ett antal år sedan. Dock grusades även i detta fall mina förväntningar snabbt. Serien visade sig vara skriven av en grupp förvuxna tonåringar med en förkärlek för helt osannolika händelser samt utan något sinne för spänning och att bygga intressanta karaktärer. Det hjälpte heller inte att Brittany Snows roll visade sig vara som dum blondin vars enda intresse är skor och hon används endast som ögongodis i en annars helt usel serie. För mig säger beskrivningen från Kanal 9 nedan allt.
Betyg för Harry’s Law (avsnitt 101-102): F 

Harry’s Law visas på Kanal 9 söndagar kl. 21.00.

Den en gång framgångsrika patentjuristen Harriet "Harry" Korn får sparken och bestämmer sig för att börja om på nytt med en egen firma. Hon startar upp i en gammal skobutik i en nedgången del av Cincinnati.

Oscarsbelönade Kathy Bates är ”Harry”. Bland det första som händer när hon öppnar egen byrå är att den lokala maffian kommer på besök. Inte bara lyckas Harry slippa betala för beskydd, hon lovar också att försvara gangstern om så behövs. Ett löfte som snart måste införlivas efter en blodig skottlossning på en tvättomat.

Dessutom tar Harry på sig att försvara den unge man som hoppat från sjätte våning för att oväntat mjuklanda på Harry. Efter att ha blivit åtalad för tredje gången för narkotikabrott finns det ingen annan väg att gå för honom än den bakom galler. Eller?

Harrys medarbetare är  Adam Branch (Nate Corddry), Ami Ameen (Malcom Davies) och Jenna Backstrom (Brittany Snow).

På TV-spaning i Australien

DSC00531
Foto: Michael Lindqvist/MicTV

När jag förberedde den sex  veckor långa resan till Australien laddade jag upp med massor av TV som jag hade tänkt mig hinna igenom. Bland dessa fanns de första två säsongerna av Fringe samt den första säsongen av Lost. Då resan främst gjordes för att samla in data till en uppsats och det dessutom finns en hel del annat att göra i Australien än att bara titta på tv, kan jag nu när jag sitter på planet på väg hem konstatera att jag inte har tittat någonting av det medtagna materialet. Jag kan dock inte resa bort under en sådan lång tid utan att rapportera någonting om hur tv-kulturen ser ut här på andra sidan jordklotet. Mina främsta observationer är dessa:

  • Även om amerikanska och engelska program helt dominerar tv-landskapet är det ändå de egenproducerade australiensiska serierna som har flest tittare. Bland de mest populära programmen just nu återfinns australiska versioner av realityserier så som Masterchef, Undercover Boss, Beauty and the Geek samt The X-Factor. Egna dramaserier som Packed to the Rafters och City Homicide samt tävlingsprogram som Talkin’ ‘bout Your Generation (se texten längre ned) och The Block.
  • Även om Australien för tio år sedan, liksom, Sverige, ofta låg flera säsonger bakom med de flesta amerikanska tv-serier har en stor förändring skett som svensk tv-bolag borde lära sig av. De allra flesta amerikanska tv-serierna sänds idag max en vecka efter det att de har visats i USA. Tv-bolagen insåg att det inte gick att kämpa emot längre och har det nu som ett unikt säljargument att serierna visas så snart. En av anpassningarna som tv-bolagen dock var tvugna att genomföra var att acceptera de slumpmässiga uppehållen som de amerikanska tv-bolagen ofta har i sin säsonger och i dessa hålrum istället visa repriser av samma program eller någonting annat. Detta faktum har gjort att jag kunnat följa många av mina favoritserier som Survivor, The Amazing Race, The Big Bang Theory och Grey’s Anatomy nästan som om jag vore i USA vilket varit mycket uppskattat.
  • Bland de mest populära amerikanska tv-serierna i Australien just nu återfinns NCIS, Glee, Two and a Half Men, Modern Family och Bones.
  • TIVO finns i Australien och även om jag inte tror att det någonsin kommer att komma till Sverige kan jag drömma om det. TIVO kan liknas vid de svenska PVR-lösningarna som de flesta svenska tv-bolag har. Jag som tittare kan välja att spela in alla avsnitt av ett program automatiskt för att sedan titta på det när jag vill. Ett mycket attraktivare alternativ än att äga en video eller HD-inspelare. TIVO är också enklare än de svenska PVR-lösningarna.
  • Det australiska program jag kom att titta mest på, av den anledning att mina australiska vänner som jag bodde hos tittade på den, var det australiska alternativet till På spåret, Talkin’ ‘bout Your Generation. Ett enligt mitt tycke ett ganska löjligt program som ändå har viss dragningskraft. Tre lag med kändisar från olika generationer svarar på frågor om kulturyttringar från 1950-talet och framåt. Mycket av det som ska vara underhållning bygger dock på programledarens ofta ganska dåliga skämt och en hel del mer eller mindre konstiga sketcher. Se en reklamsnutt om programmet nedan. Jag hoppas ändå att någon svensk tv-kanal bestämmer sig för att plocka upp formatet för att göra en bättre svensk version av det.

    Det var allt jag hann med att observera angående tv här nere från Australien och nästa inlägg från mig kommer från ett mörkt, kallt och snöigt Svedala.

  • Bästa TV-ögonblick under 00-talet: Nummer 10

    Vi på MicTV vill önska er alla en God Jul och hoppas att ni tar er tid att också se något riktigt bra på TV under mellandagarna!

    My Butterfly
    Avsnitt: Scrubs – 316 – My Butterfly
    När?: Tisdagen den 16 mars 2004 på NBC
    Vad?: En unik komedi gör ett

    År 2009 är Scrubs  inne på sin nionde säsong och är bara en rest av sitt forna jag. Annat var det under seriens första säsonger då Scrubs var något helt nytt. Det var en komedi utan skrattspår som spelades in med endast en kamera, till skillnad från många andra komedier som spelar in med fyra kameror och sedan klipper ihop allt material. Allt berättande i serien sker genom huvudrollen JD:s (Zach Braff) ögon och mycket av den skruvade handlingen sker i hans fantasi.

    I mitt favoritavsnitt av Scrubs, My Butterfly, används denna berättarstil fullt ut då samma historia berättas två gånger med olika utgång beroende på var en enda liten fjäril väljer att landa.

    I den första delen av avsnittet väljer fjärilen att landa på en vacker kvinnas bröst vilket sätter igång en kedja som börjar med att Carla blir sur på Turk för att han tittar på en annan kvinnas bröst och slutar med att JD och Dr. Cox inte lyckas diagnostisera en patient i tid vilket gör att han avlider på operationsbordet.

    JD fantiserar i den andra delen av avsnittet om vad som hade hänt om fjärilen hade satt sig på en fet mans bröst istället för på kvinnans. Detta scenario verkar först få en lycklig utgång då patienten diagnostiseras tidigt och kan direkt gå in till operation. Utfallet av operationen blir dock det samma och JD säger att "allting blir inte alltid som man har hoppats".

    Ett fulländat avsnitt av en komedi som aldrig varit rädd för att ta ut svängarna. De små variationerna i de två parallella handlingarna av berättelsen är fantastiskt roliga och samtidigt vågar producenterna allting sluta delvis olyckligt (se klippet nedan för att se slutet). Alla komedier har någonting att lära av detta avsnitt.    

    Har du ännu inte sett detta avsnitt av Scrubs visas det nästa gång på tv onsdagen den 6 januari 2010 kl. 22.55 på TV6.

    Bästa TV-ögonblick under 00-talet: Nummer 11

    The Amazing Race
    Avsnitt: The Amazing Race – 603 – Counting Bears Is Not Rocket Science När?: Tisdagen den 30 november 2004 på CBS
    Vad?: The Amazing Race gör ett minnesvärt besök i Sverige.

    Jag älskar att resa. Jag älskar att planera resor och jag gillar riktigt bra tävlingsprogram på tv. Alla dessa intressen kombineras i tv-serien The Amazing Race som jag inte missar ett avsnitt av. Jag vill till och med sticka ut hakan och menar att The Amazing Race är den bästa realityserien som någonsin har gjorts. Jag kan inte ens föreställa mig vilka produktionstekniska svårigheter producenterna står inför under varje säsong av serien. Tävlingar ska förberedas i ett stort antal länder månader i förväg. Kameramän ska under ständig rörelse och tjugofyra timmar om dygnet följa de deltagande lagen och programledaren. All logistik ska fungera utan problem trots att vad som helst kan hända under tävlingens gång. Trots alla dessa svårigheter blir resultatet en bild- och berättarmässig fröjd för tittaren som får en glimt av hur det ser ut på olika platser i världen. Ett officiellt erkännande för seriens kvalitet är att The Amazing Race vunnit Emmypriset i sin kategori sju år i rad.

    Min favoritsäsong av The Amazing Race är utan tvekan den sjätte och under den säsongen besöker programmet Sverige för första gången. Kanske är jag lite nationalistisk färgad när jag utnämner detta avsnitt till det elfte bästa tv-ögonblicket under decenniet men alla ni som har sett det måste hålla med om att det är riktigt bra. Efter att ha besökt isbaren på Nordic Sea Hotel i Stockholm åker de tävlande vidare till IKEA i Kungens Kurva där de får välja om de vill räkna artiklar eller bygga ett skrivbord. I tron om att det är svårt att bygga ett skrivbord väljer de flesta deltagarna att räkna de 2304 artiklarna vilket visar sig vara lättare sagt än gjort. Resan går därefter vidare till Häggvik där de får rulla ut höbalar för att hitta en ledtråd. Ett av lagen fastnade på denna uppgift och höll på i åtta timmar utan resultat. Återupplev höjdpunkterna från detta avsnitt i de två klippen nedan.

    Har du ännu inte sett The Amazing Race visar TV6 just nu säsong 10 av serien på söndagar kl. 18.00. 

    Bästa TV-ögonblicken under 00-talet: Nummer 12

    Vita Huset
    Avsnitt: Vita Huset – 122 – What Kind of Day Has it Been
    När?: Onsdagen den 17 maj 2000 på NBC
    Vad?: Säsongsfinalen av den första säsongen av Vita Huset som slutar med skottlossning mot President Bartlet och hans personal.

    Det dröjde ända till sommaren 2009, tre år efter det att serien lagts ner, tills jag slutligen tog mig tid för att se den första säsongen av Vita Huset på DVD. Jag plöjde igenom hela den första säsongen på någon vecka och efter att ha sett den utmärkta säsongsfinalen inhandlades kvickt de sex övriga säsongerna vilka jag fick njuta av under sommaren då det inte fanns mycket annat att se på tv.

    I säsongsavslutningen tvingas president Bartlet och hans medarbetare att hantera två stora kriser. En stridspilot har blivit nerskjuten i Irak och de amerikanska räddningsstyrkorna har svårt att hitta honom. Samtidigt har en rymdfärja fått tekniska problem och kan inte landa. Vita Huset lyckas mycket framgångsrikt lösa båda kriserna vilket ses som en stor framgång för den nya administrationen. Samma kväll håller president Bartlet ett bejublat tal i ett lokalt stadshus. På väg ut ur byggnaden öppnar två män eld mot presidenten och hans dotter. Presidenten liksom flera av hans medarbetare blir svårt sårade. Ett chockerande slut på en stark första säsong.

    Den första säsongen av Vita Huset var banbrytande på många sätt och belönades med hela nio Emmystatyetter. Fyra år i rad blev serien sedan utnämnd till bästa dramaserie.

    Trots att Vita Huset behandlade ett torrt ämne som politik i Vita Huset lyckades Aaron Sorkin fängsla sin publik. Dialogen var mycket smart skriven och blandade på ett omväxlande sätt allvar med humor. Tillsammans med en fantastisk filmografi satte serien en helt ny standard för kvalitet i en tv-serie. en standard som kom att prägla tv-mediet under hela 00-talet. 

    Jag lyckades inte hitta något klipp från det aktuella avsnittet men filmen nedan är hämtad från premiären av den andra säsongen och visar när Toby Ziegler, kommunikationschef, hittar den vice stabschefen Josh Lyman, sårad bakom en mur strax efter attentatet.

    Bästa TV-ögonblicken under 00-talet: Nummer 13

    Just nu ångrar jag mig lite för att jag satte CSI högre upp på denna lista än vad jag satte sista avsnittet av Vänner men jag är nu tvungen att stå för min ursprungliga ranking.

    CSI
    Avsnitt: CSI – 524-525 – Grave Danger
    När?: Torsdagen den 19 maj 2005 på CBS
    Vad?: Säsongsfinalen av den femte säsongen regisserad av Quentin Tarantino.

    Enda anledningen till att CSI, en serie känd för att massproducera kriminalhistorier, kvalificerar in sig på denna lista är det utmärkta avsnittet Grave Danger, vilket avslutade den femte säsongen av serien. Uppdraget att regissera detta dubbelavsnitt gick till Quentin Tarantino som även hjälpte till att skriva manus. Resultatet blev ett spännande och mycket väluppbyggt avsnitt som står långt över alla andra avsnitt av serien när det gäller kvalitet.

    Hela historien kretsar kring Nick Stokes som blir kidnappad och lagd i en kista gjord av plexiglas vilken sedan begravs på en okänd plats. Kidnapparen begär en lösensumma på en miljon dollar för att släppa Nick men det visar sig snart att kidnapparens motiv egentligen inte har någonting med lösensumman att göra. Han vill istället hämnas på CSI som satt dit hans dotter för medhjälp till mord och för tillfället avtjänar ett fängelsestraff. När teamet lyckas spåra upp kidnapparen spränger han sig själv i luften och tar med sig vetskapen om var Nick är nedgrävd ner i graven. Jakten identifieras och först i sista sekund innan Nick kvävs lyckas Grissom hitta honom.

    Videoklippet nedan visar när Nick vaknar upp ur medvetslöshet och upptäcker att han är instängd i ett mycket trångt utrymme och med en uppmaning om att han kanske borde skjuta sig själv och dö en snabb död.

    Bästa TV-ögonblick under 00-talet: Nummer 14

    Vänner
    Avsnitt: Vänner – 1017-1018 – The Last One 
    När?: Torsdagen den 6 maj 2004 på NBC
    Vad?: Det allra sista avsnittet av Vänner.

    Eftersom Vänner är min favoritkomedi genom alla tider hade jag egentligen velat placera den högre upp än nummer 14 i denna sammanställning. Tyvärr kan jag inte göra det då de allra flesta av de riktigt bra avsnitten av serien visades under 90-talet. Det finns dock ett antal höjdpunkter och det allra sista avsnittet var ett av dem. Ross och Rachel får varandra efter alla om och men. Chandler och Monica adopterar tvillingar och flyttar till förorten. Pheobe har sedan tidigare hittat sin livskamrat. Att serien efter detta fick en mindre lyckade spinoff i Joey är något vi kan prata tyst om här.

    I detta sammanhang vill jag också passa på och dela med mig av ett av alla de tävlingsbidrag som kom in till årets jultävling här på MicTV som bekräftar att detta avsnitt är älskat av fler än mig:

    Det mest känslomässiga avsnittet för mig är än idag sista avsnittet av Vänner! Det är en serie som jag följde varje dag och det var en tomhet som följde när det slutade sändas. Jag älskade alla starka karaktärer och kunde på små sätt identifiera mig själv på deras beteenden. Främst var det nog Monicas manier och Chandlers sätt att skämta fram sin osäkerhet. /Therese

    Bästa TV-ögonblick under 00-talet: Nummer 15

    Jag hann aldrig få ut något inlägg för fredagen och därför blir det två inlägg under söndagen istället.

    The Big Bang Theory
    Avsnitt: The Big Bang Theory – 201 – The Bad Fish Paradigm 
    När?: Måndagen den 22 september 2008 på CBS
    Vad?: Efter sin första date med Penny, lyckas Leonard förstöra hela relationen med en enda kort dialog.

    Även om det ännu inte märks i Sverige håller The Big Bang Theory på att bli en av de riktigt stora komediserierna i USA. Efter en blygsam första säsong med ett snitt på 8,3 miljoner tittare har tittarskaran stadigt växt och det avsnitt som visades i måndags (14/12) sågs av hela 15,5 miljoner tittare.

    Redan i det allra första avsnittet av The Big Bang Theory blir en av nördarna, Leonard, kär i den nyinflyttade granntjejen Penny och i slutet av första säsongen kysser de varandra och går ut på en första date. Min direkta reaktion var att detta kan bara sluta på ett enda sätt. Penny kommer inom kort dumpa Leonard vilket skulle betyda slutet för denna relation. Seriens producent Chuck Lorre, som även är mannen bakom Two and a Half Men, hade dock en helt annan lösning i tankarna. Som ni kan se i klippet nedan börjar Penny snart oroa sig för att hon inte är tillräckligt smart för att gå ut med Leonard. Sheldon försöker behålla denna hemlighet så länge han kan men efter att ha fått i sig valium slinker hemligheten ut. Leonard går då övre till Penny och försöker uppmuntra henne att börja på den kommunala högskolan. Dialogen slutar på följande sätt (tyvärr hittar jag inget klipp med denna scen):

    Penny: Jag förstår! Dr. Leonard Hofstadter kan inte gå ut med en tjej som inte har en fin universitetsexamen!
    Leonard: Den där skolan är inte speciellt fin. Det är bara den kommunala högskolan.
    Penny: Men jag måste ha någon typ av examen för att gå ut med dig?
    Leonard: Det spelar absolut ingen roll för mig!
    Penny: Så det är ok för dig om jag inte är intelligent?
    Leonard: Absolut! (Penny smäller igen dörren.)

    En mycket kreativ lösning att låta Leonard vara den person som har ett problem med relationen och låta honom förstöra allting. Efter detta avsnitt var jag övertygad om att The Big Bang Theory skulle utveckla sig till en mycket bra serie och Chuck Lorre har inte gjort mig besviken.

    Bästa TV-ögonblick under 00-talet: Nummer 16

    American Dreams
    Avsnitt: American Dreams – 307 – What Dreams May Come 
    När?: Söndagen den 7 november 2004 på NBC
    Vad?: Familjen Pryor får beskedet att JJ avlidit vid strider i Vietnam. Eller?

    Även om det inte är många fler än jag som har sett American Dreams (Drömmarnas tid) kan jag inte låta bli att ta med den på listan över de bästa tv-ögonblicken under det senaste decenniet. Serien, som endast fick tre säsonger, följer livet för familjen Pryor i Philadelphia under mitten av 60-talet. Detta är en tid med stora förändringar i samhället och American Dreams lyckas fånga hela denna tidsanda på ett fantastiskt sätt. Musiken från denna tid spelar dessutom en central roll i serien och hjälper till att bygga upp rätt stämning och förstärka handlingen.

    Familjen Pryors äldsta son, JJ, befinner sig under säsong 3 i Vietnam och saknas efter en flygattack mot det fångläger han satt i efter att ha blivit tillfångatagen av fiende. I klippet nedan tar familjen emot det paket JJ förberett skulle skickas hem om han mot förmodan skulle dö i fält. Det tv-ögonblick som jag sedan vill utnämna till det sextonde bästa under 00-talet börjar 5:24 in i klippet där familjens sorg och desperation skildras till tonerna av Paint it Black med Rolling Stones. Någonting i magen dras ihop när jag ser detta innan stämningen i sista sekund vänds till en gnista av hopp. Se och njut!      

    Har du ännu inte sett American Dreams visas den med jämna mellanrum på Kanal 9 även den senaste visningen precis har avslutats.